evelu

Idag har jag varit till Umeå, mamma följde med. 

 

Provtagning, träff med läkare och förberedelse inför strålningen. Känner mig faktiskt riktigt posetiv efter idag:)

 

Proverna såg riktigt bra ut:) Hade ju lågt blodvärde inför den sista behandlingen som var för ca 4 veckor sedan, då hade jag 94 tror jag och nu hade jag 114:) 

 

Sen fick jag träffa den läkare som jag träffade första gången jag var i Umeå som jag tyckte riktigt bra om:)

 

Efter att ha fått kallelsen till läkarbesöket och jag såg att jag skulle få träffa en tredje läkare på mitt tredje besök, så ringde jag faktiskt dit och sa att jag inte tyckte att det var okej! Så dom gick in och ändrade så jag fick träffa en läkare jag träffat tidigare. Jag tycker att det borde vara en självklarhet att ha samma läkare när man blivit drabbad av sån här skit. Tycker det är riktigt jobbigt att inte veta vem man ska träffa och att läkaren inte vet vem jag är, då ska man förklara igen vem man är osv. Visst mycket står i journalen, men inte allt.

 

Om en vecka börjar jag med strålningen och det känns helt okej, vill bara få allt överstökat nu:) 

 

Jag kommer att pendla varje dag, kommer nog att bli med buss dom flesta dagar, men ibland bil:)

Har önskat att få tider på morgonen, så kommer jag att vara hemma vid lunch.

 

Jo, vi var förbi Ikea en sväng också, åt lunch och köpte en garderob till lill-Simons rum:) Men den blir att montera en annan dag.

 

Gymmet har som sagt stängt nu och fokus har legat på konditionsträning, välbehövligt!!

 

Har mest varit löparturer runt elljusspåret 4,3km och tycker det känns bättre och bättre...

 

 

Igår var det äntligen dags för fest! Vilda västern fest:) 

 

Jag har inte snapsat annat än blutsaft denna sommar, så tycker att det var dags för något trevligare:)

 

Piggare för var dag som går:) Nu sover jag hela nätter (förutom att Malte vaknar ibland), men då kan jag fort somna om. Tidigare har det kännts som att jag ska brinna upp från insidan och ut. Tror det har varit en blandning av den extrema värmen och kortisonet, så himla skönt att slippa kortisonet!!!:)

 

Känns som att hela min kropp har ställt in sig på att slippa mera cellgifter nu, som jag sagt tidigare så har jag fysiskt återhämtat mig snabbast denna gång och nu tycker jag även håret har börjat komma tillbaka. Lite, lite såklart (ser ungefär ut som Alfons Åbergs frisyr) väldigt glest mellan hårstråna än:) Men när jag stod i duschen idag och kände håret, så var jag tvungen att snöra i en liten hårinpackning:)

 

Ögonfransarna därimot fladdrar tyvärr med sin frånvaro:/ Har några få kvar på varje öga, men hoppas dom kommer tillbaka snart:) Känns konstigt att inte ha fransar, börjar lätt rinna ur ögonen, speciellt när jag är utomhus, dom har nog en funktion dom där rackarna. 

 

Jag är så tacksam att jag gjorde ögonbrynstatuering, då känns det i varje fall som man har ett ansikte.

 

Övriga håret på kroppen gör det inget om det håller sig borta:)

 

I det stora hela mår jag riktigt bra nu och hoppas det håller i sig:)

 

Snart vankas det Fest!:) Då ska jag dricka "lite" alkohol för första gången på typ ett halvt år:))))

 

 

Var på gymmet och tränade för sista gången där gymmet är nu:/ Nu kommer det att vara stängt i två veckor, då dom ska byta lokal. Då blir det att satsa på mer konditionsträning, träning i utegym och hemma.

 

Sommaren har ju varit underbar med värme, semester och dagar på stranden. Men nu tycker jag faktiskt det känns skönt med lite rutiner igen, även om jag måste vara hemma och sjukskriven så försöker jag ha rutiner att följa.

 

Stiga upp i tid på morgonen, tycker inte om sova länge och ligga och lata mig. Därimot älskar jag att äta frukost i lugn och ro och sen en kaffe på det:)

 

Städa undan. (Behövs varje dag, förstår inte hur det går till att det blir så stökigt här hemma??!!)

 

Iväg och träna. (Träningen känns riktigt bra nu! Har återhämtat mig fysiskt klart bäst den här gången.)

 

Lunch.

 

Göra sådant som behövs här hemma. (städa, tvätta, rensa och just nu måla undertak.)

 

Mellanmål.

 

Ibland hamnar jag framför tv:n en stund eller som nu datorn.

 

Hämta barnen.

 

Middag.

 

O.s.v.

 

 

 

Nu har det gått drygt en vecka sen min sista cellgiftsbehandling. 

 

Jag hade som mål från början att vara aktiv under hela behandlingen, träna och leva så normalt jag kunde.

 

Då hade jag ju ingen aning om hur jag skulle reagera eller må...

 

Jag fick höra så himla mycket innan, om andras upplevelser, om folk som kände folks upplevelser m.m. Det kan ju ha både för och nackdelar såklart.

 

Jag minns fram för allt en som jag pratade med när jag just fått beskedet. Tror det var hans pappa som haft cancer. Han berättade hur tufft det skulle bli för mig, både fysiskt och psykiskt. Jag försökte endå vara lite posetiv och sa att jag har ju tre barn jag ska ta hand om så jag hoppas jag inte blir så dålig... Hans svar på det var: Det kan du glömma, du kommer inte att orka vara mamma under den tiden och kommer att behöva ta hjälp. (Kommer inte exakt ihåg formuleringen, men något liknande. 

 

Men så fel han hade! Jag tycker att jag har klarat av min mammaroll bra! Mina barn har inte behövt göra några ändringar i deras liv, dom har fått ha kompisar hemma precis som vanligt, lekt, badat, bråkat, skrikigt, skrattat...

 

Dom dagar som varit tyngst, så har jag haft barnvakt av barnens mormor och morfar eller farmor och farfar eller så har deras pappa fått fara iväg med dom en sväng, så jag har kunnat vila en stund. Men det tycker ju barnen bara är kul och det har inte varit många dagar som det behövt.

 

Jag har också lyckats med mitt mål att vara aktiv under hela behandlingen. Promenader, cykla men framförallt styrketräningen. Vissa dagar när jag känt mig så obeskrivligt trött, vet inte hur jag ska förklara den tröttheten, men lite som att man har mjölksyra i typ hela kroppen, och när man känner så är det svårt såklart att motivera sig till att röra på sig, men när jag väl tvingat mig upp till att göra något tex farit och tränat, så känns det så mycket bättre efter och jag har blivit piggare. 

 

Hade jag inte orkat fara och träna så kan jag säga att jag inte suttit här och skrivit nu, utan då hade jag nog legat inlagd på en psykavdelning.

 

Det psykiska är klart den värsta biten av den här behandlingen, tankarna är väldigt svåra att styra och när hela ens kropp är körd i botten, så kommer bara mörka tankar.

 

Dom sista två behandlingarna har jag faktiskt inte hamnat i någon djup dipp, men kände förra veckan/helgen att det vara nära och även den här veckan. Förra veckan tränade jag ovanligt lite och tror det beror på det. Nu har jag tränat alla dagar (utom idag) den här veckan och känner att jag behöver det!!:) 

 

Sen har såklart sömnen påverkan och jag har inte sovit bra sen jag fick behandlingen den 2/8. Några timmars sömn/natt och ingen vila dagtid. Men i natt gick det lite bättre att somna så jag hoppas det vänt nu:)

 

Här kommer lite bilder från senaste dagarna:

 Äntligen, äntligen äntligen!!:)))

 

Provar mig på att göra ett inlägg, men har haft problem med bloggen. Man kan bli tokig när man skrivit ett helt inlägg och ska publicera och sen kommer det bara upp: Ops, problem med sidan:( Sen har jag inte kunnat ladda in bilder, men nu har jag fått in bilderna, så vi provar:)

 

Sammanfattning av den här behandlingsperioden är bra!

 

Inför förra behandlingen så var det nära att jag var tvungen att få blod p.g.a. lågt blodvärde, hade 96 eller 97 när jag lämnade proverna och har man under 100 så ger dom blod. Men dom tog nya prover på behandlingsdagen och då hade jag fått upp det till 101. Vet att jag kände mig pigg den dagen jag lämnade prover, så konstigt att jag kunde ha så lågt värde!? Undrar hur lågt jag haft då jag känt mig trött!!??  Jag har nu druckit blutsaft varje dag sen förra behandlingen och hoppas på bättre blodvärde. Lämnade prover i tisdags och får dom sista cellgifterna imorgon.

 

Det här har helt klart varit den lättaste behandlingen och hoppas på att den aldra sista ska gå lika bra:)

 

Vi åkte alltså norrut denna semester...

 

 

Första stoppet blev i Luleå och 360 trampolincenter.

 

Dom hade en ninja warrior bana:) Så kul!